lovisaskenya

I onsdags förra veckan fick vi med u-landskunskapen åka till Östafrikas största slum, Kibera. På skumpigare och skumpigare vägar åkte vi dit i minibussar på ca 10 minuter. Att gå runt i Kibera var helt fantastiskt och väldigt spännande men samtidigt otroligt hemskt. Hela slummen är byggd ovanpå sopor och ”gatorna” var täckta av sopor och toalettpåsar eftersom det varken finns sophämtning eller toaletter. På gatorna gick hundar, höns och grisar och vid vägkanten låg en död hund som flugor flög runt. Människorna bor ostadiga plåtskjul och utanför sitt hem har de sin business, som ofta är att de lagar mat som de säljer. Därför var lukten en blandning av sopor och nygjord mat. När vi gick på gatorna sprang barn fram till oss, ropade ”mzungu” som betyder viting och pekade på oss, eller inövat ropade ”How are you?”. En del gjorde high five med oss och andra ville hålla våra händer och gick med oss en lång bit. Deras händer var så små och smala att de nästan försvann i handen men de var otroligt söta och ständigt skrattande.

Vi besökte också två skolor som låg i slummen där barnen glatt sjöng för oss och där lärarna berättade att de för tillfället inte hade någon mat att ge barnen, men att de bad till Gud varje dag för att de skulle få mat snart. Lärarna var själva fattiga och jobbade utan lön, men de var glada ändå eftersom de fick undervisa. Helt otroligt! Vi fick tyvärr inte ta några foton eftersom det är respektlöst, vilket jag verkligen förstod när jag kom dit.

Här är några bilder från bussresan dit!